EnköpingsNytt

Annons

Man åtalas för misstänkt bidragsbrott i Enköping

En person sitter vid ett bord med dokument, en surfplatta som visar diagram, och en penna i handen. En annan hand lägger ett papper på bordet. I bakgrunden syns ett fönster med utsikt över en stadssiluett och en växt samt en whiteboardtavla i ett kon
Illustrationsbild: Notisen Bildrobot - Bild Notisen

En man i 40-årsåldern åtalas för misstänkt bidragsbrott efter felaktig a-kasseersättning.

Annons

Man åtalas för bidragsbrott mot a-kassa

En man i 40-årsåldern från Enköpings kommun åtalas vid Uppsala tingsrätt, misstänkt för att ha lämnat felaktiga uppgifter till en arbetslöshetskassa och därigenom fått drygt 41 000 kronor i felaktig arbetslöshetsersättning.

Åtal om felaktig arbetslöshetsersättning

Enligt stämningsansökan från Åklagarkammaren i Uppsala gäller åtalet misstänkt bidragsbrott. Mannen ska i sin ansökan om arbetslöshetsersättning ha underlåtit att uppge att han både arbetade med lön och fick sjukpenning från Försäkringskassan under samma period som han anmälde sig som arbetslös på heltid.

Åklagaren uppger att detta skapade fara för att ersättning skulle betalas ut felaktigt – något som också skedde – med sammanlagt 41 030 kronor.

Två aktuella perioder enligt åtalet

De misstänkta gärningarna ska ha skett vid två tillfällen under våren 2026. Ansökningarna avsåg följande perioder och belopp:

BrottstillfällePeriod ansökan avsågBelopp
Våren 20261 februari – 28 februari 202617 208 kronor
Våren 20261 mars – 31 mars 202623 822 kronor

Enligt åtalet inträffade gärningarna i Enköpings kommun eller på andra okända platser i Sverige.

Påstås ha agerat med uppsåt – alternativt grovt oaktsamt

Åklagaren gör i första hand gällande att mannen agerat med uppsåt, det vill säga medvetet lämnat oriktiga eller ofullständiga uppgifter till arbetslöshetskassan.

I andra hand åtalas han för vårdslöst bidragsbrott. I den delen påstår åklagaren att mannen i vart fall genom grov oaktsamhet orsakat de felaktiga utbetalningarna.

Det aktuella brottet hänförs till bidragsbrottslagen.

Bevisning från a-kassa, arbetsgivare och Försäkringskassan

Som bevisning åberopar åklagaren bland annat anmälan från den berörda arbetslöshetskassan och beslut om rätt till ersättning, där det enligt handlingarna framgår att mannen fått information om skyldigheten att meddela ändrade uppgifter.

Annons

Vidare åberopas mannens ansökningar om arbetslöshetsersättning, där han enligt åtalet ska ha fyllt i felaktiga uppgifter och undertecknat med sanningsförsäkran.

En sammanställning över de felaktiga utbetalningarna samt beslut om återkrav och uteslutning ur arbetslöshetskassan ingår också i bevisningen.

Åklagaren hänvisar dessutom till arbetsgivarintyg och lönespecifikationer från en kommunal arbetsgivare, som ska visa att mannen haft arbete och lön under tiden han uppgett att han varit arbetslös. Information om utbetald sjukpenning från Försäkringskassan har också tagits in i utredningen.

Mannens egna uppgifter från polisförhör är en del av bevisningen.

Kan avgöras utan huvudförhandling

Åklagaren bedömer i stämningsansökan att målet kan avgöras utan huvudförhandling i tingsrätten, det vill säga på handlingarna.

Påföljdsförslaget från åklagaren är villkorlig dom i kombination med dagsböter.

Det finns i handlingarna inga uppgifter om när tingsrätten väntas fatta beslut i målet.

Relevanta källor

Uppsala tingsrätt, stämningsansökan, målnummer B 9991-26

Den här artikeln har producerats med stöd av tekniska system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Annons