Man åtalas för misstänkt bidragsbrott i Enköping

En man i 40-årsåldern åtalas för misstänkt bidragsbrott efter felaktig a-kasseersättning.
Man åtalas för bidragsbrott mot a-kassa
En man i 40-årsåldern från Enköpings kommun åtalas vid Uppsala tingsrätt, misstänkt för att ha lämnat felaktiga uppgifter till en arbetslöshetskassa och därigenom fått drygt 41 000 kronor i felaktig arbetslöshetsersättning.
Åtal om felaktig arbetslöshetsersättning
Enligt stämningsansökan från Åklagarkammaren i Uppsala gäller åtalet misstänkt bidragsbrott. Mannen ska i sin ansökan om arbetslöshetsersättning ha underlåtit att uppge att han både arbetade med lön och fick sjukpenning från Försäkringskassan under samma period som han anmälde sig som arbetslös på heltid.
Åklagaren uppger att detta skapade fara för att ersättning skulle betalas ut felaktigt – något som också skedde – med sammanlagt 41 030 kronor.
Två aktuella perioder enligt åtalet
De misstänkta gärningarna ska ha skett vid två tillfällen under våren 2026. Ansökningarna avsåg följande perioder och belopp:
| Brottstillfälle | Period ansökan avsåg | Belopp |
|---|---|---|
| Våren 2026 | 1 februari – 28 februari 2026 | 17 208 kronor |
| Våren 2026 | 1 mars – 31 mars 2026 | 23 822 kronor |
Enligt åtalet inträffade gärningarna i Enköpings kommun eller på andra okända platser i Sverige.
Påstås ha agerat med uppsåt – alternativt grovt oaktsamt
Åklagaren gör i första hand gällande att mannen agerat med uppsåt, det vill säga medvetet lämnat oriktiga eller ofullständiga uppgifter till arbetslöshetskassan.
I andra hand åtalas han för vårdslöst bidragsbrott. I den delen påstår åklagaren att mannen i vart fall genom grov oaktsamhet orsakat de felaktiga utbetalningarna.
Det aktuella brottet hänförs till bidragsbrottslagen.
Bevisning från a-kassa, arbetsgivare och Försäkringskassan
Som bevisning åberopar åklagaren bland annat anmälan från den berörda arbetslöshetskassan och beslut om rätt till ersättning, där det enligt handlingarna framgår att mannen fått information om skyldigheten att meddela ändrade uppgifter.
Vidare åberopas mannens ansökningar om arbetslöshetsersättning, där han enligt åtalet ska ha fyllt i felaktiga uppgifter och undertecknat med sanningsförsäkran.
En sammanställning över de felaktiga utbetalningarna samt beslut om återkrav och uteslutning ur arbetslöshetskassan ingår också i bevisningen.
Åklagaren hänvisar dessutom till arbetsgivarintyg och lönespecifikationer från en kommunal arbetsgivare, som ska visa att mannen haft arbete och lön under tiden han uppgett att han varit arbetslös. Information om utbetald sjukpenning från Försäkringskassan har också tagits in i utredningen.
Mannens egna uppgifter från polisförhör är en del av bevisningen.
Kan avgöras utan huvudförhandling
Åklagaren bedömer i stämningsansökan att målet kan avgöras utan huvudförhandling i tingsrätten, det vill säga på handlingarna.
Påföljdsförslaget från åklagaren är villkorlig dom i kombination med dagsböter.
Det finns i handlingarna inga uppgifter om när tingsrätten väntas fatta beslut i målet.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av tekniska system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.


